Klubbens Historia

Verksamheten inom Svk FUR har under senare år sett ut som en trappa, och den har bara använts att gå uppåt i. Ett stort kliv tog vi 1998, då vi hade två ungerska domare inbjudna, makarna Zsuzsa och Miclos Farkashazi . Då firade vi också vårt 25-årsjubileum, under mycket trevliga former. Initiativtagaren och grundaren av Föreningen Ungerska Rashundar FUR, tillika klubbens förste ordförande doktor Tibor Buzady, Munchen, fanns på plats och visade sedvanlig generositet med bland annat priser och gåvor. Generösa med beröm över FUR:s verksamhet var både han och domarparet.

En liknande trappa vill man gärna att medlemsutvecklingen ska ta formen av. När detta skrivs i slutet av 1999 pekar allt fortfarande mot en säker medlemsökning. Det betyder en hel del. Ju fler medlemmar, desto bättre verksamhet. Desto bättre utställningar, bättre tidning, mer aktiviteter, m.m. Och desto fler furier som redan har träffats på FUR-utställningar och som redan känner varandra, när de strålar samman på andra utställningar, runt om i landet. En del träffas utomlands och bland FUR:s raser finns stolta ögonblick, att minna sig tillbaka till, inte minst i nivån världsutställning. Sådana minnen blev möjliga att skapa när gränsbestämmelserna ändrades.

Kanske är det här på sin plats att minnas längre tillbaka, ända till början, till hösten 1973. Då kom ett brev på posten, ett brev med ett frågeformulär. Avsändare var doktor Tibor Buzady, då med bostadsadress Bergviksvägen i Bromma.

Hundens namn? Ras? Ägare? Tre raser fanns att kryssa för.Kuvasz,

puli eller vizsla? Var man intresserad av att använda sin hund i avel? Ville bli medlem i föreningen? Önskade bli medlem, men från början poängtera ovillighet till organisatoriskt arbete, vara passiv medlem? Skulle mottagaren av brevet ställa ut sin hund på Stockholmsutställningen? Eller inte ställa ut, men i alla fall kunna delta i mötet med andra, av ungerska rashundar intresserade? Den utställning som det talades om och den dag man skulle träffas var den 3 november 1973. Det skulle bli ett historiskt datum. Då bildades Föreningen Ungerska Rashundar, i ett rum på Älvsjömässan.

Föreningen fick underrubriken ”Till minne av Emil Raitsits”. Han var chefsveterinär i djurparken i Budapest och var en av organisatörerna när den ungerska kennelklubben bildades. År 1914 skrev han i djurparkens tidning Naturen, en artikel som var ett upprop till det ungerska folket. Emil Raitsits ville ha ordning på de ungerska hundraserna, få dem ordentligt restaurerade och få standardbeskrivningar utarbetade. Han var skribent i den ungerska kennelklubbens tidning och 1924 skrev han boken, De ungerska hundarna, en bok som fortfarande anses grundläggande.

Bildandet av den svenska Föreningen Ungerska Rashundar till minne av Emil Raitsits gav eko över hela världen. Doktor Tibor Buzady som blev klubbens första ordförande, medverkade i ungerska kennelklubbens tidning A Kurya, bland annat hans text där vandrade vidare, till världens alla hundtidningar. Sålunda fanns i pulispalten i American Kennel Gazette, att läsa, att Magya Fajta Kutyasok Egyesulete hade bildats i Sverige.

Det var så FUR skrevs i den ungerska hundtidningen ”Or the club for Hungarian dog fanciers”, som det stod i pulispalten i American Kennel Gazette. Där meddelades också, att i början av 1970 hade Sverige 30 kuvazser, tre vizslor och 35 pulier. 1973 fanns omkring 120 ungerska rashundar i Sverige, berättade spalten vidare.

När Tibor Buzady sände sitt upprop, den 23 september 1973, angavs där en tänkt medlemsavgift i klubben på en krona per år. Han var så mån om att en klubb skulle bildas. När detta skedde enades man dock om en medlemsavgift på 15 kronor per år. Fyra år senare var den siffran fördubblad.

Från och med 1978 räknades poäng till tävlingen Årets Hundar inom FUR och redan från början fanns titeln Året Lydnadsfurie att tävla om. Om medlemsavgiften har mer än åttadubblats så får vi en hel det för pengarna och om sanningen skall fram så har vi väl idag, en åtta gånger så stor månadslön också? Så vi ska kanske inte bara tala om den gamla tiden som den goda, även om anmälningsavgiften till den första utställningen 1974 var tio kronor.

Vid tio års ålder var Föreningen Ungerska Rashundar ansluten till SSD, Specialklubben för Sällskaps- och Dvärghundar. Det är den officiella klubben som har direkt anslutning till Svenska Kennelklubben, SKK. SSD-anslutningen innebar bland annat att FUR kunde få hålla sin jubileumsutställning 1983 som officiell. Det vill säga bland annat att certifikat fick utdelas. SSD:s dåvarande ordförande Bertil Sted-Gren följde intressant bedömningen. Likaså gjorde den finske domaren Hans Lehtinen. FUR-utställningens domare var fru Riegers från Ungern och hon valde en av de finska gästerna till Best In Show, nämligen en från Ungern importerad vit pulitik.

Vid elva års ålder ville FUR ha en trevligare tidning som låg väl i handen och kunde stå stolt och representativt bland hundböckerna i bokhyllan. År 1984 kom det nya formatet för medlemstidningen, vilket innebar formatet A5. Dessutom utkom i fortsättningen fyra tidningar per år.

Det var de tre raserna kuvasz, puli och vizsla på FUR-utställningarna till 1979, då den första komondoren presenterades, en från Ungern importerad hanhund. Tre pumier fanns också i landet och den första mudin kom från Finland. Hon gjorde sin FUR-utställningsdebut år 1981, med stor bravur och blev BIS!

Redan nu fanns alltså i Sverige alla de raser, som bland annat i Nordisk Domarguide, presenteras som samlingsraser under grupp 1. Ungerska vall- och herdehundar heter den samlingsgruppen och alla har SSD som specialklubb. Vizslan som ska ha jaktmeriter för sitt utställningschampionat, får avlägga dessa jaktmeriter hos Svenska Vorstehklubben, och hör numera till den specialklubben. Kuvasz har egen rasklubb sedan 1995.

1 Januari 2001 blev FUR egen specialklubb med namnet Svenska klubben För Ungerska Rashundar, förkortat Svk FUR.

1 Januari 2022 övergick Svk FUR till att bli en rasklubb under  SGVK Svenska  Gårdr's- och vallhundsklubben